lördag 29 september 2007

Never Know...

Tossed back and forth
Never know where to go

Never know what to do

A path that fade with every step
Leads me astray in my own choice
Lost in my own dream

Tossed back and forth

Never know whom to trust
Never know when to leave

A void resides my heart
A path washed away
By tears of the past

Tossed back and forth
Never know...
Never know...
~Moriouce

Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Och suga liv ur din halspulsåder
Ja för en doft av sommarens sista dagar
~Lars Winnerbäck
Vem är du? Ibland är man så trött på att vara singel, och aldrig känns den känslan starkare än när man trott sig kunna lämna det. Just nu vet jag ingeting vilket är värre än att veta.
//Moriouce

2 kommentarer:

Thérèse Eriksson sa...

*kramar försiktigt* det låter jobbigt...

Thérèse Eriksson sa...

Underbar text förresten, imponerande att kunna dikta så bra på engelska. Det suger till i magen och jag dras med i dina ord.
Liksom i Lasses ord (hur många gånger har man inte lyssnar på den låten liksom?) och din kommentar. Kort sagt, jag känner igen den känslan du målar upp. Den är bekant. Allt för bekant.
*Värme*