torsdag 20 september 2007

Evil or just indifferent good?

Just sett Crash. okey.. jag grät under större delen av andra halvan av filmen. Väldigt tung första halva, sedan helt underbar andra halva. Rekomenderas varmt.

Undrar varför jag gillade den. Kan ha att göra att den visar på vad missförstånd och okunskap eller trodd kunskap kan få för konsekvenser. Jag som ihärdigt menar att alla, ALLA! dispyter, från världskrig till ett gnäll över dålig dricks har i grund och botten någon form av okunskap eller missförstånd bakom sig. Trodd kunskap, förutfattade meningar och fördomar vållar bara skada. Filmen försöker visa på ett tungt sätt hur murar man sätter upp för att skydda sig mot andra endast stänger en själv inne.

Jag tror att det finns gott i alla människor och jag kommer alltid att tro det. Jag är beredd att gå mycket långt för att lita på alla. Alla är värda att bli respekterade och visade tillit, tills de bevisat motsatsen. Att bevisa motsatsen är för mig dock något som ingen hinner med under den korta ögonblick vi får att vandra jorden. Så det är meningslöst att dömma dem på förhand för en livstid är inte nog för att dömma någon till ond eller god. Så se alltid det bästa i era medmänniskor.

Vare sig en människa gjort hundra eller tusen eller tusen gånger tusen onda handlingar och tänkt än mer onda tankar så betyder det inte att det inte finns något gott kvar i honom. Om han skulle vandra upp mot mig skall jag se den goda människan han kan vara. Jag tror godhet känner godhet, ondska känner rädsla men skyr godhet. Så tro och lita på människor, var en vändpunkt för vårt folk. Folket inte enbart i Sverige, Europa eller väst utan det folk som populerar hela den kända världen, det folk vi kallar människan.

Jag skall aldrig sluta tro på människans godhet, jag skall aldrig sluta be för att vi en dag skall våga visa den.

//Moriouce

1 kommentar:

Thérèse Eriksson sa...

Crash är helt underbar. Jag har inte sett den sen jag såg den på bio, men den står i min DVD-hylla så jag får nog ta mej i kragen och se planera in tid att se den igen. Få filmer jag sett på bio (om ens någon) har berört mej så starkt som Crash gjorde, och då var jag också starkt skeptisk när jag gick dit, ffa eftersom jag visste att det var en väldans massa paralellhandlingar som brukar vara hopplösa att skilja på. Här var det inga problem. FIlmen gick bara rätt in. Precis som ditt blogginlägg. Lika varma och innerliga tankar som alltid.
Varm gonattkram!