lördag 29 september 2007

Never Know...

Tossed back and forth
Never know where to go

Never know what to do

A path that fade with every step
Leads me astray in my own choice
Lost in my own dream

Tossed back and forth

Never know whom to trust
Never know when to leave

A void resides my heart
A path washed away
By tears of the past

Tossed back and forth
Never know...
Never know...
~Moriouce

Jag är så trött på alla mail och koder
Jag vill ha dig här på riktigt inatt
Och suga liv ur din halspulsåder
Ja för en doft av sommarens sista dagar
~Lars Winnerbäck
Vem är du? Ibland är man så trött på att vara singel, och aldrig känns den känslan starkare än när man trott sig kunna lämna det. Just nu vet jag ingeting vilket är värre än att veta.
//Moriouce

tisdag 25 september 2007

I förändringens eller dödens spår?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=696687

Fler och fler ansluter sig till munkarnas demonstrationer i Burma. I de flesta större städer hållsa dagliga demonstationer och fokus har sedan de började ändrat riktning. Det som i början var protester mot höjda bränslepriser har blivit krav på militärjuntans avgång och demokratisering. Burmaneserna vill ta ansvar för sin egen framtid.

Men när onsdagen snart gryr i Burma ökar spänningen i den forna huvudstaden Rangoon. Under tisdagen har säkerheten förstärkts med en större militär och polisiell närvaro. Och det som nog oroar världen mest är självklart den 22:a divisionens march mot Rangoon. 22:orna var bödlarna som slog ner demonstrationerna 1988 då nära 3000 demonstranter miste livet. Kommer historien upprepa sig?

Utrikesminister Bildt säger sig att regionens stormakter har störst inflytande över vad som komma skall. Han talar om Indien och Kina och jag håller med honom, vad EU eller USA skulle komma med för påtryckningar struntar nog juntans ledare i. Vi har helt andra ideal och annan syn på mänskliga rättigheter, annan syn på det mesta.

Vad som än händer hoppas jag på det bästa, men kommer ha mycket svårt att acceptera det som sker om det går åt skogen som 1988. Och om så är fallet måste omvärlden reagera.. men som jag tidigare hävdat.. hur? Hur kan vi hjälpa dem? Jag vill inte se ett nytt Irak lr Vietnam. Det är rent utav perverst att gå in med vapenmakt för att ändra ett lands statsskick. Men vad göra när sanktioner endast gör det svårare för den stora befolkningen än de stukade ledarna?

Jag hoppas så innerligt att juntan ser till sina hjärtan och tillåter fria val. Jag hoppas att de kan acceptera resultatet. Jag hoppas att ledaren för juntan som vill bli ihågkommen som en "stor buddistisk kung" skall vinna sitt folks respekt genom deras vägar och inte sina egna som nu fört folket emot honom.

Jag skall be för att morgondagens skänker förändring till Burma, om än martyrer för friheten krävs skall jag be för deras själar. Jag skall be för mina troende bröder i Burma, buddister, muslimer, kristna och hinduer alike. De är alla målet för mina böner ikväll och jag uppmaner er som läser, hoppas, be med mig.

//Moriouce

Genus och Makt

En snabb reflektion på dagens programråd. Vi läser sjuksköterska. Det är väl i genomsnitt 70 tjejer och 10 killar som startar var ny termin och procentuellt ser väl könsfördelningen så ut genom terminerna sedan.

Nu på programrådet sitter 2 studenter från var termin, 12 stycken alltså. Idag var vi 9 stycken var av 7 var killar. Är vi killar:
1) En uttnyttjad minioritet som tjejerna på programet bara använder till sådant de inte orkar med själva?
2) Eller är killar ca 8 ggr mer driftiga, bättre på att ta för sig, verbala, och ansvarskänande än tjejer?

Bara undrar ;)

//Moriouce

söndag 23 september 2007

Barnarbete: Ett Naturligt Steg mot Välfärd?

"Det finns ingen frihet från det här arbetet så länge jag inte blir fri från skriken i min tomma mage." ~ Pojke från Bangladesh

FNs arbetsorgan ILO, International Labour Organisation, uppskattar att det finns en kvarts miljard arbetande barn världen över. Ungefär hälften av dessa varvar arbetet med studier och i övriga gruppen finner man 4 åringar som tvingas jobba 16 timmar om dagen.

FN har ett mål att sätta stopp för barnarbete en gång för alla. Barn som arbetar har oftast sämmre villkor än de vuxna just pga av sin ålder och sin situation. Att barnen arbetar har ju inte med att någon hoppat ihop dem från byar eller att länder där det förekommer förbjuder barn över 4 att gå arbetslösa. Nej, det har med en ohållbar hemsituation att göra.

I fattiga länder där det inte finns något som barnbidrag och liknande sociala säkerheter kan barn bli tvungna att arbete för att;
1) hjälpa familjen ha mat för dagen
2) ha råd med utbildning
3) överleva (detta gäller alla de föräldralösa barn som inte har något socialt säkerhetsarbete att falla tillbaka på)

Vi får se tillbaka på vår egen välfärd och vart den har sina grunder. Innan 1800-talet var de allra flesta bönder i sverige, de stora industrierna som fanns var stålverken, malmfälten, sågverken och skeppsvarven. I dessa tider var barnens arbetsinsatser högst betydande för att få staten att rulla. Inom jordbruket allra mest där det var naturligt att från tidig ålder hjälpa till på gården för att med största sannolikhet söka sig som dräng eller piga till grannbyar eller för att ta över gården efter föräldrarna.

I gruvor, sågverk, skeppsvarv fanns oftast en allt för tung miljö för barn. Det betyder inte att barn inte fanns här. Istället kanske de sprang med mat, vatten, arbetsordrar eller som förare och vårdare till arbetsdjuren.

I med den industriella revolutionen så ökade de anställda barnen markant. Barnarbete som vi ser det tog en kraftig språng framåt men det tog inte lång tid förän de första fackföreningarna började ställa krav på hänsyn till barn. På Irland kom de första rekomendationerna från fackföreningar angående barn. Då såg det ut att barn under 12 år skulle slippa arbete och 12-18 åringar skulle inte jobba mer än 10 timmar per dag.

Idag hävdar vi att det inte finns något barnarbete i västvärlden, en definitionsfråga. Och samtidigt föreslår vi att världen följer vårt exempel. Vi har tagit oss upp på kullen med hjälp av barn som bärt oss. Men nu när tredje världen kommer uppför slänten, bärda av sina barn, sätter vi upp handen och säger. Kliv ner från barnen. Ta er upp själva! Är det rätt att förbjuda någon att använda stegen vi själva nyss använt?

Vad skulle hända om världen enhetligt sade. Nej, nu låter vi barnen inte arbeta mer. Vi tittar på de tre punkterna jag nämnde förut;
1) Många familjer skulle få svårt att skaffa mat för dagen, eller att betala av lån som i längden skulle kunna sätta dem i sådan ekonomisk kris att de förlorar huset och blir hemlösa.
2) Många barn skulle inte längre ha råd med sin utbildning utan skulle vara dömda till ett liv i fattigdom. Vi kan säga att de levde i fattigdom men vi har tagit bort deras enda chans till att ta sig ur det.
3) Många barn skulle svälta ihjäl, eller välja alternativa försörjningar, prostitution eller stölder.

Jag vet att jag låter som ett svin för er som läser just nu, men för att göra saker lite klarare. Jag är emot barnarbete, men jag tror att situationen i vissa länder saknar alternativ. Om vi verkligen vill se ett stopp på barnarbete måste vi sluta med att stå och skaka på våra huvuden och ge länderna som tillåter barnarbete fingret och säga fy. Vi måste istället skapa bärdugliga alternativ till barnen. Hur gör man då detta? Att bli fadder är ett enkelt sätt. Alla i västvärlden har tillräckligt åt sig själva för att också bli faddrar och ge ett barn i tredje världen en chans.

För att utrota fattigdomen tror jag vi i väst måste våga satsa mer, nästan sätta vår egen välfärd på spel. Frågan är dock, kan jorden med dess resurser, utnyttjade som mest effektivt, sörja för hela männskligheten om vi alla skall leva som en genomsnittlig svensk?

//Moriouce

torsdag 20 september 2007

Evil or just indifferent good?

Just sett Crash. okey.. jag grät under större delen av andra halvan av filmen. Väldigt tung första halva, sedan helt underbar andra halva. Rekomenderas varmt.

Undrar varför jag gillade den. Kan ha att göra att den visar på vad missförstånd och okunskap eller trodd kunskap kan få för konsekvenser. Jag som ihärdigt menar att alla, ALLA! dispyter, från världskrig till ett gnäll över dålig dricks har i grund och botten någon form av okunskap eller missförstånd bakom sig. Trodd kunskap, förutfattade meningar och fördomar vållar bara skada. Filmen försöker visa på ett tungt sätt hur murar man sätter upp för att skydda sig mot andra endast stänger en själv inne.

Jag tror att det finns gott i alla människor och jag kommer alltid att tro det. Jag är beredd att gå mycket långt för att lita på alla. Alla är värda att bli respekterade och visade tillit, tills de bevisat motsatsen. Att bevisa motsatsen är för mig dock något som ingen hinner med under den korta ögonblick vi får att vandra jorden. Så det är meningslöst att dömma dem på förhand för en livstid är inte nog för att dömma någon till ond eller god. Så se alltid det bästa i era medmänniskor.

Vare sig en människa gjort hundra eller tusen eller tusen gånger tusen onda handlingar och tänkt än mer onda tankar så betyder det inte att det inte finns något gott kvar i honom. Om han skulle vandra upp mot mig skall jag se den goda människan han kan vara. Jag tror godhet känner godhet, ondska känner rädsla men skyr godhet. Så tro och lita på människor, var en vändpunkt för vårt folk. Folket inte enbart i Sverige, Europa eller väst utan det folk som populerar hela den kända världen, det folk vi kallar människan.

Jag skall aldrig sluta tro på människans godhet, jag skall aldrig sluta be för att vi en dag skall våga visa den.

//Moriouce

tisdag 18 september 2007

Tryckfrihet, rätten till respektlöshet?

http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_17095145.asp

Yess! Äntligen en förnuftig chefsredaktör. Varför publisera något som bara gör folk förbannade bara för att "det är vår rättighet"? Med rättigheter kommer skyldigheter.

När danskarna publiserade muhammedbilderna som startade upp hela debatten följde något som var ett pinsamt exempel på hur väst håller sina värderingar högre än någon annans samtidigt som vi förespråkar allas lika värde. Att tidning efter tidning i europa och USA publiserade bilderna i en sorts march för tryckfriheten rev de gång på gång nya sår i den Muslimska värden. Jag har inget emot att de ville stödja tryckfriheten, jag gör det själv, men jag gör det med ord. Att stå upp för något genom att trampa på någons annans tå är rent av vidrigt.
I rätten om tryckfrihet kommer även skyldigheter om att sålla bort sådant som onödigt stöttar någon. Vad var meningen med Muhammed som rondellhund? tävlingen gällde rondelhundar och Hans var intresserad av debatten om Muhammedteckningarna så han slog ihop de två. Helt onödigt enligt men mening för han måste ha förstått vad som skulle ske, hoppas iaf att han inte var så naiv så han tänkte, det når nog inte ut till den muslimska världen, eller, jag framställer ju honom inte som en självmordsbombare så då tar de nog inte illa upp.

Att teckna profeten är förbjudet inom islam pga att ingen människa har förstånd att föreställa sig varken profeten eller Gud. Då kan man ju faktisen tänka sig att ingen teckning skulle kunna vara i närheten av vad Gud eller Muhammed tar för fysisk form, så spelar det då för roll. För muslimer är det en förolämpning att ens försöka, för kristna finns samma tanke att Gud är omöjlig att föreställa sig som människa och därför omöjlig att teckna så därför avråds vi att försöka pga att det inte är relevant som människa att försöka föreställa sig Gud i en fysisk form, mer än den som Hans son Jesus Kristus.

Reinfeldt borde fördömma al-Qaidas dödshot, rätt. Men att fördömma reaktionen från hela den muslimska världen, fel. Varför? därför att al-Qaida med dess fanatiska ledare är ungefär lika goda muslimer som Bush eller är en god kristen. Reinfeldt har agerat mycket bra som jag ser det, han bjöd in ambasadörer från flera muslimska länder för att beskriva den svenska statens organisation, tryckfrihet och att staten inte har någon koll på vad som trycks i pressen. Att pressen är fristående från staten är liksom hela meningen med tryckfrihet. Jag hoppas att det mötet kan bli fröet som blommar ut över den muslimska världen. För det är i grunden inte respektlöshet som är det stora problemet, det är okunskap på båda sidor.

Dödshot och mord är lika förbjudet i islam som i kristendom. Många hävdar att jihad tillåter muslimer att döda otrogna. Inte riktigt så enkelt. Jihad talas det om i två former, det stora och det lilla. Det stora är varje människas strävan efter att vara en god troende muslim, det lilla är att försvara sig och sitt land och sin tro mot yttre aggressivitet. All form av aggrissivitet är alltså förbjudet även för en muslim. Skulle Muhammedteckningar vara nog själ till det lilla jihad? Tror de flesta muslimer skulle nöja sig med att höja ett varnande finger och be om att bli visade lite respekt för en gångs skull.

Mina möten med muslimer visar ett folk som oftare respekterar västvärlden och kristendom än vad västerlänningar och kristna respekterar muslimer. Man kan ju ibland undra vilka som står Gud närmast. Jag räds inte att säga att jag som kristen accepterar Muhammed som en möjlig profet sänd av Gud. Men innan jag vet säkert vill jag läsa Koranen.

Efter alla sidospår kanske man skall hitta tillbaka dit vi började. Jo, om vi kan lära oss att respektera människor vad de än tror på, har för färg eller sexuell läggning så skulle världen vara mycket bättre. Tyvärr spelar vi idag alldeles för mycket extremister i händerna genom att inte respektera alla. Vi gillar att säga det men den västerländska dualismen visar gång på gång att fina ord inte är samma sak som sanning. Och ännu en gång, källan till den uppkommna situationen är i grund och botten okunskap.

Alaha minokhoon - Gud vare med er alla
//Moriouce

söndag 16 september 2007

Saknad

"If the people we love are stolen from us, the only way to keep them alive is to never stop loving them , bulding burns , people die , but real love is forever" ~The Crow - city of angels

Jag har aldrig förlorat någon jag älskat. Mina mor- och farföräldrar hade gått bort innan jag var 3 så har inget minne av dem. Trots det kan jag känna en saknad, konstigt att man kan sakna något man aldrig haft men som man på något sätt tar för givet att man skall ha. Jag kan känna en saknad för alla man läser om eller hör om på nyheterna som fallit offer för människors meningslösa våld. Jag kände dem inte, men de var människor, så de är mig lika. Därför sörjer jag att de tvingas lämna jorden alldeles för tidigt.

Men det finns något som berör mig starkare än okända som faller offer för vreden vars källa är glömd i tidens sand. Vänner som förlorat och berättar om det, jag kan gråta av att bara tänka på deras berättelser och tänka vad jag har framför mig. Jag vet att jag kan vara lycklig över att aldrig förlorat någon men jag vet att det inte kommer vara för evigt. Jag är rädd för jag inte har lång tid kvar innan jag kommer gråtandes tala ut om min förlust i någons armar. Älskar er som finns där för mig den stunden.

För er som förlorat någon, sluta aldrig älska dem. De som minns håller en vid liv, och när de som lämnat oss vandrar i dödsskuggans dal skall vi som minnas dem lysa deras väg igenom likt stjärnor på himlen. Sluta aldrig älska, och sluta aldrig minnas. Den dagen ni glömmer dör vad som fanns.

Bless y'all
//Moriouce

lördag 15 september 2007

Klimathot, var kan vi fly?

!!VARNING!! lång blogg ;)

Klimatet är i hetluften bokstavligt talat. Alla tidningar frossar i att överösa oss med information om hur världen blir varmare, nederbörden ojämnare, hotade djur som antagligen inte kommer överleva detta århundradet och hur vi människor bär ansvaret genom våra utsläpp. Nog bidrar vi människor med en hel del till denna pågående klimatväxling men vår reaktion är än så länge i mina ögon naiv och ologisk.

Jorden har alltid genomgått klimatförändringar. Värmeperioder har avlöst glaciala perioder och under dessa har kortare istider avlöst avkortare varma perioder. Bilden nedan visar de senaste 5 miljoner årens värmeväxlingar med den sträckade linjen som dagens medeltemperatur. Vi ser att dagens temperatur är ovanligt för de senaste 2.5 miljoner åren. Vi skall då komma ihåg att vi befinner oss i en glacialperiod just nu. En förklaring till vissa begrepp kanske är på sin plats.

Glacial Period: Är en period i jordens klimathistoria då temperaturen varit låg nog för att det skall ligga polaris vid syd- och nordpolen. Dessa har varit relativt korta i jämförelse med de varmare perioderna som avlöst dem vilken kan leda till antagandet att polaris är ganska ovanligt, ur jordens hela historia sett.

Under en glacial period har temperaturen hoppat upp och ner väldigt mycket vilket har lett till upprepade nedisningar av stora områden kring syd- och nordpolen, istider. Emellan dessa har det funnits varmare perioden då isen dragit sig tillbaka till polerna. Den senaste istiden upphörde för ca 10.000 år sedan.

Så. När aftonbladet skriver att klimatet är varmare än på 35 tusen år så har de rätt men samtidigt är det inte så himla konstigt. Vi har precis kommit ur en istid som varat i över 50.000 år! Varför skulle det inte vara varmare idag än då? Det vi hakar upp oss på är att vi människor oftast inte tänker speciellt långt.
Om vi istället jämför dagens temperatur med sedimentära prover på klimatet i början av Kenozoikum, den tidseran som avlöste dinosauriernas Mesozoikum, visar på ett betydligt varmare klimat. Vad som kan ha satt stopp för den värmeperioden kan ha med den väldiga asteroid som träffade jorden, och som ofta, ganska felaktigt, får skulden för dinosauriernas utdöende, att göra.
Vad visar denna klimathistoria oss? Jo, att det som sker framför våra ögon idag inte är något ovanligt utan fullt normalt för den planet som vi kallar jorden. Vi har bara inte varit här länge nog för att levt igenom alla dess klimatcyklar, om vi ens kommer överleva alla. Det som händer skulle hända förr eller senare och de 0.6 graderna som medeltemperaturen stigit är inget om vi jämför med hur varmt det var för 50 miljoner år sedan. Det farliga ligger i att vi människor med växthusgaserna påskyndar det som annars skulle tagit mycket längre tid för jorden själv att utföra. Men vad vinner vi på att satsa allt vi har på att bromsa utvecklingen om vi inte har något förberett för oss när utvecklingen ändå kommer? För det gör den.

Jag menar inte att det är onödigt att satsa på miljövänliga alternativ. Det är snarare nödvändigt att upphöra med fossila bränslen för att det påskyndar klimatförändringen. När polarisarna försvinner, som annars har reflekterat bort mycket av solens energi, kommer det mörkare havet suga åt sig värme vilket påskyndar utvecklingen mera. Vid en gräns, vissa säger att vi har nått den, vissa säger att den är nära, så kommer permafrosten i Sibirien släppa ut så mycket metangas, som nu ligger fastfrusen i den, att växthuseffekten kan löpa amok. Man tror att ett sådant event skedde vid slutet av Perm för nära 300 miljoner år sedan då 80% av jordens arter gick under i en mycket snabb klimatföränding.

En egen teori som jag funderat på är: Alla vet att det fortfarande pågår en landhöjning av Sverige, Norge, Finland sedan den senaste istiden. 3 kilometer tjock is väger mycket och hade orsakat en buckla i jordskorpan som rätade ut sig när isen smalt. Denna landhöjning orsakar än idag jordbävningar i skandinavien. Vi har vid slutet av 1700-talet ett i öresund skattat till 6.0-6.5 på richterskalan, 1904 utanför kosteröarna på 6.0 och 1986 i Västra Götaland på 4.8. Dessa är de tre starkaste jordbävningarna i Sverige under historisk tid. Men borrkärnor har antytt att Skandinavien för ca 8000 år sedan drabbades av flera skalv över 8.0 på richterskalan. Vad händer då isen på Grönland smälter? Landhöjning även där? Kraftiga jordbävningar längst med dess kuster? Alla vet, sedan 26 december 2004, vad en jordbävning vid kuster kan orsaka, även långt bort. Tsunamis i Nordatlanten är ett mycket tänkbart scenario till följd av högre temperaturer. Ingen idé att fixa sommarstuga på västkusten.

Vad jag tycker att vi missar i vårt försök att hindra utvecklingen är den att anpassa vårat samhälle, vår civilisation, till det som jorden kommer bli. Varmare, isfri, osäkrare vattenresurser och människan mitt i allt. Vart våran plats kommer vara är omöjligt att säga. Vi har teknologin och fantasin för att överleva det som komma skall. Människosläktet överlevde vid istäckets rand för 30.000 år sedan och vi vandrade med isen då den drog sig tillbaka för 10.000 år sedan. Frågan är bara, vad kommer vi bli tvugna att offra? Allt vi har idag kommer vi inte kunna värna om vi vill överleva. Att oroa sig för djur är som att oroa sig för spillt vatten, det regnar snart igen. Krasst uttryckt men nya djur kommer utvecklas och inta de nya miljöer som klimatförändrningen erbjuder, om vi människor ger chans till det.

Vi lever i spännande tider, ibland skrämmande, men klimatförändringen är här. Vi kanske kan bromsa den, vi kan garanterat inte hejda eller vända den men vad som än händer har vi en god chans att stå oss in i en framtid då man skall se tillbaka och le över vår tids naviditet.

Tips till extra läsning, DN och Aftonbladets sidor om klimathotet, En Obekväm Sanning - Al Gore, FNs Klimatrapport. Läs med kritik, se likheter och olikheter mellan texterna och dra er egen slutsats. Sanningen är er egen.

//Moriouce

fredag 14 september 2007

Gud är Min Tillflykt

http://www.biblegateway.com/passage/?book_id=23&chapter=91&version=31

I detta kapitlet lovar Gud att de som älskar Honom skall njuta av Hans beskydd. Många faror räknas upp vilket man skall gå fri ifrån om man älskar Gud. Att som kristen känna den säkerheten är överväldigande, en känsla av odödlighet kan infinna sig. Här i ligger också en fara. Gud skänker sådan kärlek och kraft över oss att det lätt stiger oss över huvudet. Högmodet är en fiende som alltid lurar i skuggan av att närma sig Gud.

Hur undviker man högmod? Den kraft som genomsyrar en kristen kommer med stora skyldigheter. Att aldrig använda kraften för annans vinning än Guds. Någon som medvetet utsätter sig för onödiga risker pga "Gud ser över mig", han är väldigt nära högmodets brant. Jag har känt mig själv där många gånger, ibland även gått över den och vad har jag vunnit de gångerna? Jag vet inte, det man tror man skall vinna av risken överskuggas oftast av tanken på att man faktisen övervann risken man tog. Därför förblir det en kick att utsätta sig för samma risk igen, även för en kristen.

I tider av stress finner jag det väldigt rogivande att fly det som stressar mig genom att söka samtal med Gud. Många som känner mig säger att jag aldrig verkar stressad, sanningen är nog den att jag oftast möter lika mycket stress som alla andra, men jag ventilerar det som bemöter mig kontinuerligt med Gud. Att bli fri från stress låter en att prioritera och vara koncentrerad på det man behöver göra? Och även uppmärksam på Guds vilja, vad Gud vill med mig och mitt liv.

Jag läser Sjuksköterska därför att jag alltid kännt mig ha rollen som den som värnar om gruppens bästa, kanske varit lite bromsande inför lite väl dåraktiga förslag men även följt vänner i vad de än ger sig in i för att de inte skall vara utan mig om något skulle inträffa. Nu vill jag föra den personligheten Gud givit mig till större nytta. Därför ser jag också att Gud är med mig i mitt val av yrke. Vart min väg leder vet endast Gud och vart Han pekar skall jag gå, även om det leder till flyktingläger i östra Kongo eller till frihetsinskränkta militärregimer i Myanmar eller en vårdcentral i Herrljunga.

Att inte följa Gud efter vad Han ger har jag inget ord för, respektlöst räcker liksom inte till. Vi lär oss i vår värld som talesättet säger. "vill man ha ett jobb dåligt utfört så betala i förhand". Men Gud har handlat tvärt emot detta. Han sände Sin ende son som ett offerlam. Det Abraham stäldesinför på berget med Isak, där ställde Gud sig själv med Jesus. Så Han prövade Abrahams tro, så prövade Gud sin egen till människorna. Han offrade sin egen son för våra synder. Hur skulle vi kunna vanhelga det genom att leva hur som helst för att sedan säga "jag är syndfri genom Jesus som dött för mig". Jag är väldigt nära att fälla tårar av glädje över den nåd som Gud visat oss, men även av en vrede över hur jag vet att många lever och framför allt över att jag vet att jag inte kan räkna bort mig själv från dem till fullo. Men jag strävar.

//Moriouce

torsdag 13 september 2007

Tro för att se

http://www.biblegateway.com/passage/?search=hebrews%2011:6;&version=31;

I dag finns många som säger att de skulle tro om de fick se Gud eller ett underverk utföras. Är de som blinda hönor som söker korn på marken? Vad vi får läsa i skriften är att man måste tro för att nalkas Gud. Man säger att tro öppnar någons ögon men detta tror jag endast är liknelser. Den som tror ser inte Gud med ögonen utan med hjärtat, genom tron blir Gud verklig i oss och inte som en gestalt eller fysisk form utanför oss.

Vad innebär det att tro på Gud och Jesus Kristus, Hans son. Inte att kunna rabbla Bibeln både fram och baklänges. Inte heller att tro blint på allt som står i den eller ens vara säker på att världen skapades på sju dagar. Allt detta är detaljer som menar att ge oss insikt om vad Gud står för. Kärlek.

Guds väsen är rakt igenom kärlek. Många kan tycka att Gud är rent av elak i gamla testamenten. "En pojke på en myrstack med förstoringsglas" har han blivit beskriven som. Men vilka har Gud förbränt? Inga goda människor. Men är inte Gud en förlåtande Gud? Jo. Sedan han sände Jesus Kristus för att bära all världens synd och för att de som tror på honom skall få evigt liv.

http://www.biblegateway.com/passage/?search=john%203:16&version=31
http://www.biblegateway.com/passage/?search=isaiah%2053:6;&version=31;
http://www.biblegateway.com/passage/?search=john%201:29;&version=31;

Vad betyder det? De som tror att Jesus är Guds son skall ha evigt liv, samt att Jesus bar och dog för världens synd. Vad händer med dem som inte tror på Jesus? Som jag tolkar texten ser det ut som att:
1) De som tror på Jesus Kristus har evigt liv. De som inte tror på honom har inte evigt liv
2) "all världens synd" inkluderar allas synd, vare sig de tror eller inte.

Vad innebär det att inte längre bära synd? Ordet synds ursprungliga betydelse är "att missa målet". Det var väl synd. Vad är målet? Alla har vi ju olika livsmål men som Kristen måste man ändå säga att målet är att vara en god människa, att älska sina medmänniskor och att älska Gud. Dessa tre punkter är alla beroende utav varandra. Ingen kan älska Gud om man inte älskar sina medmänniskor och vice versa. Att vara en god människa innebär att älska sina medmänniskor och inte göra skillnad på folk. För dem som missar det målet gavs Jesus.


Så vad är det att tro? Det är att vara en god människa som älskar sina medmänniskor och där igenom också älskar Gud. Behöver man tro för att vara en god människa? Nej. Men den som är god utan att tro har inte vunnit evigt liv. Men så är ju saken den att för den som inte tror på ett evigt liv, spelar det då någon roll att man inte vinner det? Kan vi som troende Kristna kalla oss goda om vi likgiltigt accepterar det hos våra medmänniskor? Är inte det vår mission att sprida vår tro till dem som inte tror? En sak är säker, vi måste respektera dem som inte tror och lita till Gud att nå deras hjärtan då de är redo. Vi kan inte påtvinga vår tro på någon men med tillit till Herren kan vi nå de som inte tror om vi tror det är möjligt.

Om mission och lärljungeskap tar vi en annan dag.

//Moriouce

Fyra Lektioner i Demokrati

Demokrati

1) Man kan inte tvinga någon att ta till sig demokrati. Varför? Pga att det är direkt odemokratiskt att påtvinga någon något. Det är en lika stor parodox som att slåss för freden.

2) Demokrati kommer alltid att spegla en regions folks vilja, inte världens. Därför var det ett stort misstag att fälla sanktioner mot palestinierna för att de röstade fram Hamas. Världen kan inte dömma ett folk för att de gjorde ett "dumt val" ur våra ögon. Varför valdes Hamas? Därför att palestinierna ansåg att de vågade stå upp emot Israel. Vi kan inte säga åt någon vad de skall rösta på, men vi kan skapa en gynnsam miljö för goda röster. Att stödja en occupationsstat som Israel är inte att skapa en gynnsam miljö.

3) Demokrati bygger på att folk tar ansvar. Att rösta är inte bara en rättighet utan också på många sätt en skyldighet. De senaste valen har man sett trenden till sjunkande valdeltagande, inte bara i Sverige utan även i resten av den politiskt stabila världen. Vilka väljer att inte rösta? De som röstat på samma i 30 år utan att se känna att det skett en förändring. Vilka röstar? De som tror på förändring. Vilka tjänar på att färre röstar? De med extrema åsikter vars väljare alltid kommer att rösta. Vi ser det i allt högre röster från Sverige Demokraterna t.ex. De har inte fått fler väljare, bara det att när färre röstar så blir deras röster större procentuellt.

4) I en demokrati får aldrig den smartaste eller bästa personen i landet sitta vid makten. Om så skulle vara fallet finns ingen som skulle kunna se då denne person börjar gå åt fel håll. Se Adolf Hitler som exempel.

//Moriouce

onsdag 12 september 2007

Kineser - mästare på underverk?

Är Kina dagens motsvarighet till antikens Egypten?
http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_13479596.asp

Okey, kineserna är många, lite löjligt många när man tänker efter att typ en 1/6 del av jordens befolkning bor inom Kinas gränser. Att de har ett gigantiskt arbetslag, billigt sådant, vet vi som jobbat på svenska industrier. Hur det är billigare att flytta fabriker till andra sidan jorden för att sedan skeppa produkterna hit igen. Men vad pysslar de med igentligen? Trots alla industrier som flyttar till kina och även en stor utvandring av arbetskraft som skedde bla till afrika efter andra världskriget så verkar det finnas gott med arbetskraft för storslagna, spektakulära, udda, meningsfulla? fantasieggande skapelser. Den stora landskapsmodell som länken visar är ett exempel.

För den som har Google Earth kommer här ytterligare mer lr mindre vettiga projekt av Kineserna - dagens mästare på underverk?

45,38'41.45" N 84,46'40.41"
Här ligger en, från hög höjd sedd, något som liknar en stad. Vid en närmre titt insåg jag att det inte var vanliga hus jag tittade på. Efter lite efterforskning fann jag att platsen är ett gravfält, varje grav tar ca 6x6 meter och det skall finnas ett tusental. Vilka som ligger begravda här är okänt.

40,27'28.81" N 93,18'47.99" E
En massa stenar är här resta i flera prydliga cirklar. I mitten av monumentet finner man 4 stycken flygplan! Av pilvingarna tror jag det rör sig om någon form av jaktplan, kanske ca 20 meter långa vilket skulle kunna göra monumentet 600 meter i diameter.

40,27'25.39" N 93,22'19.20 E
En väldigt, till synes helt plant område i ett annars kuperat område. En uttorkad flod verkar försvinna vid ena kanten för att komma tillbaka på den andra. Ännu en flodhar fått sin flodbädd överkörd nere i sydöst. Precis öster om detta finner man ett konstigt mönster på bergen.

40,27'25.39" N 93,44'47.69" E
Här finns ett tydligare mönster på bergen utan den tydliga ramen som det första mönstret hade.

Lite sur blir jag över att inte längre hitta monumentet "The center of Asia" Monumentet i sig består av en trefot med en stor pendel i, en cirkel med stora kvadrater med alla asiens länders flaggor representerade och en flygplats vilket är enda sättet o ta sig till monumentet, kamel borträknat.

Varför byggs de här grejjerna?? Varför? Vem tjänar på det? Vad vinner landet på att sända massa folk till de mest otillgängliga delarna av riket för att väl där gräva bort ett berg och lägga det någon annanstans? Kan det vara att kinserna helt enkelt har för lite att pyssla med? Tycker de att deras land är för stort så varför inte bara använda det som en gigantisk sandlåda där man kan bygga någet skoj som sedan regnar bort så man kan bygga någet nytt? Varför inte måla gigantiska mönster på våra berg, naturligt ser de ju inte så roliga ut.

Den dagen de gräver upp ett par enorma dammar som bildar skrivtecknen för Kina, eller varför inte göra en karta över Sverige i naturlig skala? Då skall jag sluta överraskas av kinesernas vilja att göra stordåd.

//Moriouce

tisdag 11 september 2007

Jesus i Getsemane

Markus 14:32-42
http://www.biblegateway.com/passage/?search=mark%2014:32-42&version=31

Dessa verser har länge intresserat mig, av två anledningar.

Först och främst visar den på en närapå bruten Jesus. Han säger sig vara så tyngd av sorg och det sägs att han svettades blod under sina innre strider. Jesus visar i bönen på att även han kunde tvivla på Guds plan, att Han ansåg sig kunna göra mer för människorna. Han ber Gud att ta bägaren från honom, bägaren som symbol för Hans öde att spikas till korsets trä? Men fortfarande sviktar Han inte i sin tro då han accepterar Guds plan. "inte som jag vill, utan som Du vill" i den svenska översättningen.

Att Jesus tvivlar dagen innan han skall dömmas till döden genom korsfästelse och med det fullborda Guds plan med honom gör Jesus så mycket mer männsklig, så mycket närmre, så mycket lättare att älska.

Men det finns en detalj, eller det kan knappt kallas för detalj för det upprepas tre gånger i dessa få verser. Jesus bön, hur kan någon veta vad han bad? Vem kan veta utom Gud? Evangelierna är ju nedskrivna vittnesbörd om Jesus liv. Ingen skrift som en enskild människa fick till sig genom en dröm att skriva ner och sprida så som profetsiorna i GT. Att Evangelierna ser olika ut bevisar det. De olika författare fick alla tag i olika vittnen. Många med samma berättelser men endel med unika historier om Jesus. Vilka av dessa vittnen träffade verkligen Jesus? Omöjligt att säga.

Bönen i Getsemane finns med i tre av fyra evangelier. Om det var så allmänt sagt att det var vad Jesus bad redan då evangelierna skrevs, vem visste det? Anförtrodde Jesus sitt tvivel till någon av lärljungarna? Jesus tar med sig Petrus, Jakob och Johannes för att vaka då han ber. Kan dessa fått berättat hur Jesus kände sig på vägen in bland trädgårdarna?

Vi kommer aldrig kunna återskapa det exakta budskapet i texterna. Två tusen år av omtolkningar, översättningar, för att inte nämna de hundra år då det fördes fram i muntliga tal och de överdrifter och personliga åsikter som kan ha letat sig in då. Jag tror det är farligt att tro dagens Bibel ordagrant, kanske skulle t o m Jesus då han återvänder gråta över vad Bibeln har blivit. Men trots alla tusen år så finns ännu den grund av sanning som Bibeln vill berätta om. Gömd, ibland nästan glömda, ibland böckernas verser för dem som vågar tro att sanningen ändå finns och att den rättfärdige kan finna den.

Vad är sanningen i Markus 14:32-42 då? Vad Jesus bad det som står kanske inte är poängen, för mig står sanningen att finna i att Jesus visar att det är inte fel att tycka annolunda än Gud, att tvivla på Guds plan, så länge man själv är beredd att acceptera Guds vilja över sin egen. Som Jesus säger i Johannes 18:11 "...Skulle jag inte dricka den bägare som Fadern har räckt mig?"

//Moriouce

måndag 10 september 2007

Mission Accomplished

http://www.svd.se/dynamiskt/utrikes/did_17049621.asp

Ja det är humor humor o mer humor.
USA:s högste Irakbefälhavare general David Petraeus menar att de militära målen för Irak är uppnådda. Vilka var de målen exakt? Vart befinner sig irak just nu? På randen till ett inbördeskrig? En kaotisk grogrund för extremism och rekryteringspotential för Al-Qaidawannabes? Ett land med begränsad el, vatten, skola, sjukvård och säkerhet? Minns inte någon av de punkterna när USA förklarade sitt mål med att invadera Irak 2003.

Vad man minns är USAs ihärdiga påpekande att Saddam Hussein förfogade över massförstörelsevapen och stödde Al-Qaida, ekonomiskt och matriellt. NU vet vi ju att det inte fanns några massförstöreslevapen inom Iraks gränser och eventuella bevis för att Saddam stödde Al-Qaida har antagligen för evigt gått förlorade. Samtidigt har vi fått klart för oss att Irak hade en mindre begränsad tillgång på el, vatten, skola, sjukvård och säkerhet före invasionen.

Vad har vi vunnit på att invadera Irak?
"What we gain by war is all that we should have lost without it"
- William Pitt
Vad hade vi förlorat på att inte invadera Irak?

Antar att det var värt att demolera ett helt lands infrastruktur och att sätta den regionala och globala säkerheten på risk för att få veta att Saddam inte hade massförstörelsevapen och att han nu personligen inte stödjer Al-Qaida längre även om de säkert drar större nytta av dagens situation än före 2003.
Skönt att att de militära målen är uppnådda.

//Moriouce

Paragrafrytterism och Antianarkism

Ja man kan ju faktisen bli sur för mindre. Vet inte vad man skall kalla det, paragrafrytterism, antianarkism eller regelfascism. Man möter dem ibland, jag och ett par vänner mötte en idag. En gubbe som kom cyklandes i lasaretsbacken här i linkan. Vi tre tog inte upp mer än halva den kombinerade cykel- och gångvägen men ändå kunde inte han välja att köra på den sida vi lämnat fri utan kom cyklande rätt mot oss så vi var tvunga att väja själva.

Om jag nu tror rätt så gäller högerregeln även för cyklar, isf gick väl vi på fel sida men även han cyklade på fel sida. Så i detta fall så är det ju inte direkt paragrafrytterism det är frågan om. Det är väl snarare ett tvångsmässigt beteende att tvinga andra utföra sina skyldigheter gentemot sig själv. I detta fallet att lämna plats åt en gammal man. Visst är det ens skyldighet men inte är det hans rättighet att påtvinga någon den. Visa lite smidighet tack.

En annan incidens på samma tema jag kommer ihåg nu när jag sitter och skriver var när jag och en vän var på väg från Götet mot Herrljunga, med tåget skall tilläggas. Vi hade satt oss på ett dubbelsäta utan fönster, fråga inte varför, men de bordsplatser som fanns var de enda som var upptagna i stort sett i hela vagnen. Då kommer det fram en tant, den där uppnosiga sorten med päls, en hund som ser ut som en korsning mellan katt och nakenråtta och solbränna långt upp i näsborrarna. Givetvis hade vi råkat sätta oss på hennes plats. Inte den bästa platsen som fanns i vagnen, det fanns säkert i runda slängar ett 30-tal platser som var bättre, fönsterplatser alltsåsamt ett nästan lika stort antal som var exakt lika dåliga. Men hon insisterade naturligtvis att ha sin tilldelade plats. Vad trodde hon? Att det i en annan vagn fanns 300 pers som letade efter sin plats? Mycket troligt tanten, vi hade ju redan börjat rulla.

Allt man har att tacka dessa personer för är ett alltid lika komiskt, aktuellt, elakt?, samtalsämne såväl till fest som till vardag.

PS: skriv gärna en kommentar om möten ni upplevt med dessa människor.

Må mys!
//Moriouce

söndag 9 september 2007

Don't rock my world!

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=690486

Varför är världen aldrig logisk? Kan inte folk vara som man tror de är lr som man fått för sig att de brukar vara? Typ varför kan bara inte alla ryssar vara tråkiga, alla norrmän som i historierna, alla amerikanare inkompetenta då det gäller att välja en sunt funtad president och varför kan inte bara alla muslimer hålla terroristerna om ryggen? För det är väl så vi vill ha det i Sverige? Vi vill kunna se på varandra o säga, vi är nog världens bästa folk! Vi är så måna om att sträva framåt att vi gärna lägger våra rötter och traditioner åt sidan för nästa chans att håva in en belöning lr skjuts uppför karriärsstegen.

Men vad är det här? Nån grupp som säger sig ha anknytning till Al-Qaida lurar ett par oskyldiga grabbar till att spränga sig själva i luften tillsammans med ytterligare så många oskyldiga som möjligt, låt dem vila i frid. Sannolikt visste vare sig de två grabbarna eller någon av offren varför. Så långt verkar allt normalt. Glömde säga, eller ni vet väl redan att Al-Qaida säger sig vara muslimer så grabbarna de anlitade sade sig säkert också vara goda muslimer, redo att spränga några tiotal människor för Guds? ära? Så, nu verkar allt normalt.

Haken kommer i reaktionen, muslimer fördömmer dåden? Eller nej, mitt fel, de fördömmer terrorism? De hävdar till och med att våld är emot Islams värderingar. Skit också! Jag som alltid trott att Muslim var någet fornarabiskt uttryck för "självmordsbombare" fast på den tiden så fanns ju inte bomber i den meningen så man smetade sig nog med råolja och tände eld på sig själv och sprang in i närmsta lättantändliga hus. Är det någet jag inte tycker om är det när min världsbild får sig en törn. Vad skall hända här näst?? Väntas bara att USA får en sunt funtad president 2008.

//Moriouce