lördag 13 oktober 2007

att inte synas lr höras är att sätta press?

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=703710

"Reinfeldt måste bojkotta EU:s möte med Mugabe"
"Det behövs också mer effektiva instrument för att ingripa mot förtryckarregimer på olika håll i världen. Det räcker inte att i uttalanden fördöma regimerna i Zimbabwe, Burma, Kuba och i Sudan. Det krävs en mer handfast strategi, där spridandet av demokrati och rättsstat är målsättningen. Det kräver ett enat internationellt uppträdande mot landet, men också ett mer kraftfullt regionalt agerande för att sätta press på förtryckarregimer."


Älskar att läsa debattartiklar som lämnar mig med en djup känsla av total förvirring. Login i att sätta press på ett land genom att vägra träffa dess diktator är som en gummisnodd mot min hjärna. Om någon vägrar träffa mig skulle jag ju inte direkt känna mig trängd, om de ställde sig och log en decimeter ifrån mig skulle jag le tillbaka och tänka att "detta var ju ett trevligt möte", om de skulle stå med en gravallvarlig min lika nära skulle jag tänka "jaha?"

Att förmedla åsikter och ställningstagande görs via kommunikation och det finns ingen form av kommunikation som överträffar ett fysiskt möte. Därför kryper min hjärna ihop och gömmer sig bakom en binjure då den läser att man skall bojkotta mötet med en diktator.

Man vill sätta press på Mugabe vilket är självklart att man skall, man vill sluta gulla och göra det kraftfullt vilket är självklart, man vill bojkotta möten där han medverkar vilket inte är lika självklart. Att vägra träffa honom är för mig att ge upp, att vända behövande ryggen, att tänka att problemet nog löses lättare om vi sätter på oss en ögonbindel och låter folk berätta om det snarare än om vi skulle se det själva.

Hur vill man kraftfullt sätta press på Mugabe och slippa träffa honom? Antagligen skall det införas fler sanktioner mot landet. Vi upphör med all import från landet och endast mat och mediciner får exporteras till landet. Ja det är en idé, en mycket god idé när man tänker på hur väl det har fungerat mot Kuba, Sudan, Somalia, Nordkorea, Irak, Iran, Uganda, Afganistan m.f. Dessa länder har ju faktisen fått en mycket högre levnadsstandard och en höfre grad av demokrati sedan sanktionerna infördes.

Nej, sanktioner slår mot befolkningen, inte mot despoten som redan förtryckt dem. Inte alla länder går med på sanktioner som det "internationella samfundet" skriver under vilket gör att det vi låter dem importera från oss, mediciner, mat, teknologi för vattenrening m.m direkt exporteras till länder som inte bryr sig om sanktionerna.

För att sätta press på Mugabe behöver man träffa honom. Ansikte mot ansikte skälla ut honom och sedan visa vilka vägar han kan gå. Då behöver man dock vara insatt i vilka vägar han kan gå. Man kan bara inte skälla ut honom och begära förändring utan att visa på alternativ.

Visst är det pinsamt att det finns länder som stödjer Mugabe, men mer pinsamt vore det att se Mugabe i mitten av en en enat leende EU. Falska leenden som förmedlar, "vi har gjort framsteg" Har nu framsteg gjorts är det ju bra, men jag betvilar att framsteg kommer göras i ett första möte med Mugabe. Han är alldeles för van vid sin plats och att slippa kraftag från omvärlden.

Nedu Reinfeldt, bojkotta inte mötet. Stå upp för demokratin och åk ner till mötet och gå fram till Mugabe och säg honom sanningen. "du har kört ditt land i botten, vill du ha hjälp att göra det ogjort så säg så. Om du ärligt talat vaknar upp var morgon och känner dig helt till freds med situationen i ditt land så vänd då hem dit"

Som man brukar säga, den som är tyst medtycker. Vi medtycker inte och därför skall vi inte heller sitta hemma och vara tysta.

//Moriouce

Inga kommentarer: