Paragrafrytterism och Antianarkism

Ja man kan ju faktisen bli sur för mindre. Vet inte vad man skall kalla det, paragrafrytterism, antianarkism eller regelfascism. Man möter dem ibland, jag och ett par vänner mötte en idag. En gubbe som kom cyklandes i lasaretsbacken här i linkan. Vi tre tog inte upp mer än halva den kombinerade cykel- och gångvägen men ändå kunde inte han välja att köra på den sida vi lämnat fri utan kom cyklande rätt mot oss så vi var tvunga att väja själva.

Om jag nu tror rätt så gäller högerregeln även för cyklar, isf gick väl vi på fel sida men även han cyklade på fel sida. Så i detta fall så är det ju inte direkt paragrafrytterism det är frågan om. Det är väl snarare ett tvångsmässigt beteende att tvinga andra utföra sina skyldigheter gentemot sig själv. I detta fallet att lämna plats åt en gammal man. Visst är det ens skyldighet men inte är det hans rättighet att påtvinga någon den. Visa lite smidighet tack.

En annan incidens på samma tema jag kommer ihåg nu när jag sitter och skriver var när jag och en vän var på väg från Götet mot Herrljunga, med tåget skall tilläggas. Vi hade satt oss på ett dubbelsäta utan fönster, fråga inte varför, men de bordsplatser som fanns var de enda som var upptagna i stort sett i hela vagnen. Då kommer det fram en tant, den där uppnosiga sorten med päls, en hund som ser ut som en korsning mellan katt och nakenråtta och solbränna långt upp i näsborrarna. Givetvis hade vi råkat sätta oss på hennes plats. Inte den bästa platsen som fanns i vagnen, det fanns säkert i runda slängar ett 30-tal platser som var bättre, fönsterplatser alltsåsamt ett nästan lika stort antal som var exakt lika dåliga. Men hon insisterade naturligtvis att ha sin tilldelade plats. Vad trodde hon? Att det i en annan vagn fanns 300 pers som letade efter sin plats? Mycket troligt tanten, vi hade ju redan börjat rulla.

Allt man har att tacka dessa personer för är ett alltid lika komiskt, aktuellt, elakt?, samtalsämne såväl till fest som till vardag.

PS: skriv gärna en kommentar om möten ni upplevt med dessa människor.

Må mys!
//Moriouce