Första Moseboken 1:1-5
"1I begynnelsen skapada Gud himmel och jord. 2Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. 3Och Gud sade: Varde ljus; och det blev ljus. 4Och Gud såg att ljuset var gott. Och Gud skiljde ljuset från mörkret. 5Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade Han natt. Och det blev afton och det morgon, den första dagen."
I solsystemets tidiga skede hade inte solen än vuxit sig tillräckligt stor för att dess massa skulle starta den Fusionsprocess som idag driver den. Jorden kan redan ha skapats men vid denna tidpunkt borde den varit en liten, obetydlig, mycket varm stenklump. I denna ursoppa fanns redan vatten som ånga i den stoftdisk som omgav vår icke tända stjärna. Guds Ande kan alltså ha vakat över detta "vatten". Inte som över ett hav på en planet utan över dess existens i ett solsystem som håller på att födas. Vid en tidpunkt skall också solens massa blivit tillräckligt stor för att antända den fusion som gör himlakroppar till just stjärnor. Solen tändes och i med det blev även dag och natt till på alla planeter som omgärdade den.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar